Julvisit

Igår var vi och besökte huset, som låg inbäddat i orörd snö. Inne luktade det friskt, men vi gillrade en musfälla bakom kylskåpet. Lortarna var dock få - även mössen verkar ha tagit jullov! :-)

Sommarminne

Fyra barn i en soffa tittar på Mazarin och Dartanjang....


trötta efter dagens lek och stoj....Från vänster: Samuel, Nicolas, Alva, Olle.


Olle, längst till höger, har visst somnat. Olles och Alvas mormor, tillika min kära syster, Ingrid tittar fram till höger!

Dags att göra ingenting

Det här huset är borta nu. Det låg i Södra Råda, intill vägen mot By. Vem stördes av det?

När huset började förvandlas till mull, när det blev åldrat och ingen hade nytta av det längre och ett smalt träd vuxit upp genom taket, skulle det bort.

Mig störde det inte. Troligen inte många andra heller. Så varför skulle det bort?

Nu går naturen in i vilotiden. Naturens processer saktar ner. Det är dags för vila. Eller?

Så här skriver Maria Westerberg på sin hemsida, om sin bok Vildhjärta:

HASTA, HASTA

ATT VARA VARSAM.

SKYNDA, SKYNDA

ATT LÅTA VARA.

DET ÄR BRÅTTOM NU,

RIKTIGT BRÅTTOM

ATT GÖRA

INGENTING

En liten mus

....har varit i köket. Närmare bestämt på diskbänken och bakom kylskåpet. Dock, och som tur är, inte i kökslådorna eller i skåpen under bänken.

P g a de små lortarna som vittnade om besöket, fick dock Mohamad och jag ställa in alla sakerna i rummet. Igen.

Jag ställde även in diskställen, tog ner saker från spiselkransen, tog bort stearinljus och drog även in arbetsbänken i rummet, liksom vedkorgar, kastruller, handdukar och allt annat löst.

Jag tömde även kylskåpet och frysen, ställde en avfrostningsbytta framför och la upp sladdarna från spisen och kylskåpet.

Sist riggade jag en liten fälla på diskbänken. Får se om det sitter någon liten mus i den nästa gång....

Vad gör man?

Vildäppelkaka

...enligt mamma Karins recept på kaffekaka och med äpplen från det gamla äppelträdet utanför köksfönstret har just avnjutits.

Recept på Kaffekaka med äpplen à la Karin Holmstrand:

1 ägg

1 kkp socker (knappt) (1,5 dl)

1/2 kkp varmt vatten (0,75 dl)

50 g smör

1 1/2 kkp vetemjöl (2,25 dl)

1 tsk bakpulver

Äpplen, socker, kanel

Smält smöret och tillsätt vattnet. Vätskan röres ner i vispat ägg och socker. Sist rörs vetemjöl och bakpulver i.

Äpplen skalas, skivas och sticks ned i kransform. Strö över kanel och socker och grädda i 200 - 225 grader.

Båtuppdragning

Igår hjälpte Mohamad och Stefan mig att ösa båten fri från löv och regnvatten (mina stövlar är inte täta och kängorna tar också in vatten!). Med gemensamma krafter drog vi den sedan upp en bit, så att den ligger nästan torrt. När det blir is och kallt, kan vi sedan med hjälp av Ardemos traktor dra upp den på land och välta den upp och ned. Talade med honom om det idag och han var med på förslaget.

Skönt att båten nu äntligen är uppdragen! Det gick inte när vattenståndet var högt!

Kvällsutsikt mot Norra Torp

Ovanför spis och arbetsbänk

...ska det vara en lampa. Har tänkt sätta upp skomakarlampan (loppisfynd) som nu ligger på arbetsbänken. Som ni ser, så är plåten, som tidigare satt över diskbänken i skolsalen, nu uppsatt.

Dock vet jag inte riktigt var lampan ska sitta....! Än så länge står hyllan från "verkstan" på bänken och jag vet inte om den ska upp permanent på väggen. Vägglampans placering är lite beroende av detta....Dock är väl det troligaste att den sätts upp ovanför arbetsbänken. Den är ju rätt mysig!

Skomakarlampan gör sig helt klart bäst över den hyllan, men ger å andra sidan då inte direkt ljus ner mot spisen, utan bara sidoljus, men det kanske inte gör något? Sladden är också lite kort och en strömbrytare måste kopplas på. Den kommer då närmare dörrposten, än om den sätts mellan bänken och spisen alternativt över spisen.

Kommer å andra sidan ett hyllplan upp över själva spisen, så kan man ju senare fästa en belysning på det för mer ljus över just spisen. Tills vidare har jag ställt solcellslampan på kylskåpet, men den är tyvärr för svag för detta ändamål!

Kom gärna med en kommentar!!! - Det skulle vara skönt att göra köket klart nu i höst, så man inte behöver tänka mer på det framåt våren!

Vilda grannar

Man tycker att man äger marken, när man köpt den, men faktum är ju att det är fler som bor där....alltifrån getingar (som hållit på att för andra gången göra bylor i taket i vindsloftet) till skator och däggdjur.

Man bor alltså knappast ensam i ett hus på landet! Några grannar som jag är bara glad att ha där är dels en kopparorm (fridlyst egentligen heter den kopparödla, även kallad ormslok, och blir omkring 30 år i vilt tillstånd). Den äter nämligen sniglar (samt myror och myrägg) och är för övrigt ett fascinerande djur!

Läs mer om kopparödlan här!

Jag är också glad att det finns en vildkatt där. Jag tror åtminstone att det är en vildkatt: Den är skygg och bor till synes under brädhögen bredvid uthuset, men äter troligen upp de flesta små möss som försöker ta sig in i huset. Tyvärr är jag allergisk mot katter - annars kunde jag försöka göra den tam och kanske ta in den över vintern. Annars får jag hoppas att någon annan gör det - vet ej hur katter klarar sig över vintern i vårt klimat. De hör väl inte hemma här från början?

Tvehågsen är jag till skatorna som bor i en av syrenerna. De har fått många ungar under sommarens gång och gjorde en gång sitt bästa att skrämma bort vildkatten från verandan genom att sätta sig på verandaräcket och skrika åt den. Katten var dock helt oberörd och skatan var så inne i sin gärning att den inte upptäckte mig innanför rutan ca 1 meter därifrån.

Bären måste också täckas över p g a skatorna, och sädesärlan har jag inte sett till på länge (brukar trippa omkring på det nyklippta gräset efter frön samt sitta på takåsen på sockenmagasinet). Den är väl bortskrämd - stora fåglar sägs skrämma bort de små.

Fick jag välja plats åt skatorna, så skulle det vara en bit från huset. Men nu råkar de ju bo i syrenen, så då får de väl helt enkelt stanna där! Ett högt och ståtligt bo har de byggt åt sig.

Sedan kan man ju hitta lite älglortar på våren och rådjuren har nog ätit upp en och annan lök samt en hel del falläpplen. Rådjuren sprider ju faktiskt fästingar, men än har ingen av dem vi fått på oss varit smittad med Borelia eller TBE. Fast man vet ju aldrig.....vi bör nog alla se till att vaccinera oss! För övrigt gör rådjuren ingen större skada och är vackra djur att se på!

Hararna gillar nyplanterande träd och det nyplanterade krikonträdet var tämligen nedbitet första våren efter planering. Sedan jag satt ett galler runt om på hösten, har det dock fått vara ifred.

Fjärilar har vi haft många den här sommaren och för att rädda nässelfjärilen, gäller det att inte klippa ner alla brännässlor på våren, utan låta dem stå kvar ett bra tag!

Fladdermöss har jag också, men vilken sort, vet jag inte.

Så till ett litet bekymmer: Tornseglarna. De bygger bon under tegelpannorna. Detta kan leda till fuktskador på brädorna under, men jag skulle aldrig välja bort dessa fåglar! Jag älskar deras flygövningar med varje kull - det är fantastiskt att se och det är härligt när de har återvänt på våren.

Däremot har de två bona för hussvalor försvunnit under takåsen och ladusvalorna lyser numera enbart med sin frånvaro. Undrar varför. Kanske har franska fågelfångare fångat dem i sina nät för att lägga upp dem som delikatesser på sina tallrikar?

Massor med hål och lite högar av uppsprätt jord påminner om att det finns ett och annat djur i naturen runt om, så ensam behöver man aldrig känna sig i Södra Råda.....! :-)

Jordkällaren

Sommaren är definitivt över. Vi hann ta in de sista äggplantorna (squash) innan frosten tog blasten och den stora tomatplantan är inburen i rummet bredvid köket, där jag har bundit upp den i gardinstången.! De små körsbärstomaterna är så otroligt söta och goda, så jag vill kunna rädda vad som räddas kan!

Klädnyporna som hänger kvar på strecket minner fortfarande om sommaren, då badkläder och handdukar hängde på tork!

Nästa projekt efter verandan blir nog, förutom ev rödfärgning, jordkällaren, vars dörr skymtar bakom klädnyporna. Det känns som det är ett prioriterat projekt, eftersom kylskåpet knappast räcker till, om vi är många. I jordkällaren kan vi också förvara dricksvatten, förutom massor av grönsaker och annat! Bengt Bygdén kan ta sig an uppgiften, möjligen i januari.

Hyllorna är i bra skick......

Men det är värre med potatislåren.....!

Min uppgift blir att sopa ur alla löv...

....och vi måste gräva bort lite jord på båda sidor om ingången, så att dörren går att öppna och stänga.

Åtminstone en dörr är i användbart skick, liksom låset...

Men hur hittar man en nyckel till ett sådant här lås?? Bygg igen, kanske?

Vedbodsdörren

Nu är äntligen dörren till "vedboden" (som egentligen inte är någon vedbod, utan den gamla pojkurinoaren...) lagad. Mohamad har spikat fast de brädor som varje år har ramlat loss. Det lät sig inte så lätt göras, utan små träbitar fick spikas fast här och där för att hålla brädorna på plats.

Skruvarna från gångjärnen har nästan lossnat och det kan näppeligen skruvas fast några nya i det gamla murkna virket. Nu håller dörren dock förhoppningsvis mot regn och rusk till nästa år, då en ny dörr får göras!

Verandaudden uppsatt!

Udden är uppsatt - helt enligt originalförlaga och i kärnfuru, som enligt Bengt skall hålla i hundra år till! Nu är det bara verandastaketet som fattas....! Det ligger i en stor hög i "verkstan" och blir förhoppningsvis uppsatt nästa vår, sommar eller höst!

Det var lite "finlir" innan allt passades ihop.

Bengt Bygdén står återigen för jobbet.

De gamla vindskivorna i gran är nedtagna och den första mittbiten är uppsatt. Mittbiten, liksom den övriga udden, är en exakt kopia av originalet, allt tillverkat av Sigvard Wahlstedt.

Virket i kärnfuru lyser igenom efter första målningen.

Mohamad i målartagen.

Den nya udden är levererad och målningen med linoljefärg påbörjad.

Sigvard och Bengt Bygdén konfererar om uppsättning m m.

Sigvard Wahlstedt, bildhuggare, med den gamla verandaudden.

Nya köksbilder

Nya bilder från köket finns inlagda här. Uppdateras kontinuerligt under taggen "Köket"!

Några köksbilder till

Inventarier och annat

Den här gamla spegeln har hängt med sedan jag vet inte när, men glaset var förstört och man kunde knappast kalla den för en spegel. Med hjälp av Unos Glas i Kristinehamn, blev den dock så här fin och hänger nu i sovrummet! Det lilla smyckeskrinet har mamma / mormor / farmor Karin målat.

Kakelugnen som syns i bakgrunden, måste delvis monteras ned, vilket även är fallet på den kakelugn som finns rakt ned på bottenvåningen. De har nämligen lossnat från väggen och även denna rökgång i skorstenen måste lagas. Innan detta har gjorts, är det inte heller någon idé att tapetsera rummen!

Den andra rökgången, som går till kaminerna i skolsalen och farstun samt till köksspisen, lagade jag dock redan året efter jag flyttade in, tror det var år 2000.

Dock har Stina, Martin och jag kommit överens om att detta skall bli nästa stora projekt, efter eldragning på övervåningen.

Nu blommar det vid sockenmagasinet

Så här blomstrar det den 3 september i den gamla rostiga galvaniserade balja jag hittade i diket för några år sedan!

Skördetid

Jättegod soppa!

Rosenböna vid söderväggen.

Trots alla reparationer har sommaren ändå givit en del grönsaker. Squashen är på god gång, tomaterna söta och goda och rosenbönorna har vuxit sig stora - speciellt de vid flaggstångssockeln. En aubergine blev det i krukan :-)!

Uthustaket

Bengt Bygdén har lyckats igen. Den här gången med uthustaket, som han lagat med egentillverkade handhyvlade granspån, läkt och tegel.

Tyvärr finns här inget före, utan bara efter, men tidigare gapade här ett stort hål. Ett motsvarande litet fanns vid andra gaveln. Båda har orsakats av att trädgrenar har hängt över uthustaket, varvid regn droppat ned i ganska stora mängder.

På bilden syns hur brädorna under skadats av fukten. Just i det här hörnet står det en stor asp som ägaren till marken (min mark slutar ju ca 1 m från uthuset) inte vill ta bort, eftersom det finns hackspettar som bor i det. En gammal asp är dessutom värd för ca 1000 olika arter av insekter m m. Invid det andra hörnet är träden borttagna, så skadorna är inte lika stora där.

Men vad gör man när dyra reparationer står mot naturvård och -intressen? Tyvärr blir det för dyrt i längden att låta aspen stå kvar, så jag måste nog be Anders Bengtsson att ta bort den, tyvärr. Det finns dock fler i dungen, som kan växa till sig.

Arbetet med köket snart inne på slutspurten

....åtminstone när det gäller målningen, där det är en strykning av allt som återstår. Så här ser det ut så här långt ut mot den omålade hallen - dock är det inte lika gröntonat som det ser ut på bilden!

Kökstaket

Andra strykningen klar idag kl 19.40. Puh!
Det är ganska jobbigt att måla med linoljefärg. Första strykningen går lätt; då är färgen förtunnad med 40 % terpentin.
I andra strykningen är förtunningen 20 % och det gäller
att inte ha för mycket på penseln och att stryka ut färgen väl - torktiden är ändå ca tre dygn.
I sista strykningen av taket kan man med fördel blanda i lite talk så att kulören blir lite mattare, sa Rasmus, som var här idag och hämtade fönstret till vindsloftet. När jag samlat mig och druckit en kopp kaffe, ska jag ge mig på pärlsponten för andra gången - nu med inblandning av grå umbra. Det ska bli spännande!
Övrigt, dvs fönster och dörrar med karmar samt skåpluckor och lådor är struket två ggr. Golvlisterna tar jag sist.

Målningen av köket

28 september 2009: Så här ser det numera ut vid diskbänken!

Före..
Efter...

Arbetet fortskrider! Jag har fått mycket hjälp av Mohamad (skrapning och målning) och Martin (skrapning och målning). Tyvärr fick jag ingen bild av Martin i den tjusiga målaroverallen, men det kanske blir ett nytt tillfälle...!?!!

2009-09-22: Arbetet med köket är nu i stort sett avslutat. Bilder med "före" och "efter" kommer att läggas in i den utsträckning de finns!

Efter första målningen:

Klinkersen är lossad från golvet och ska läggas tillbaka.


Efter....

Före... Efter...

Före...
Efter: