tisdag 6 oktober 2009

Vilda grannar

Man tycker att man äger marken, när man köpt den, men faktum är ju att det är fler som bor där....alltifrån getingar (som hållit på att för andra gången göra bylor i taket i vindsloftet) till skator och däggdjur.

Man bor alltså knappast ensam i ett hus på landet! Några grannar som jag är bara glad att ha där är dels en kopparorm (fridlyst egentligen heter den kopparödla, även kallad ormslok, och blir omkring 30 år i vilt tillstånd). Den äter nämligen sniglar (samt myror och myrägg) och är för övrigt ett fascinerande djur!

Läs mer om kopparödlan här!

Jag är också glad att det finns en vildkatt där. Jag tror åtminstone att det är en vildkatt: Den är skygg och bor till synes under brädhögen bredvid uthuset, men äter troligen upp de flesta små möss som försöker ta sig in i huset. Tyvärr är jag allergisk mot katter - annars kunde jag försöka göra den tam och kanske ta in den över vintern. Annars får jag hoppas att någon annan gör det - vet ej hur katter klarar sig över vintern i vårt klimat. De hör väl inte hemma här från början?

Tvehågsen är jag till skatorna som bor i en av syrenerna. De har fått många ungar under sommarens gång och gjorde en gång sitt bästa att skrämma bort vildkatten från verandan genom att sätta sig på verandaräcket och skrika åt den. Katten var dock helt oberörd och skatan var så inne i sin gärning att den inte upptäckte mig innanför rutan ca 1 meter därifrån.

Bären måste också täckas över p g a skatorna, och sädesärlan har jag inte sett till på länge (brukar trippa omkring på det nyklippta gräset efter frön samt sitta på takåsen på sockenmagasinet). Den är väl bortskrämd - stora fåglar sägs skrämma bort de små.

Fick jag välja plats åt skatorna, så skulle det vara en bit från huset. Men nu råkar de ju bo i syrenen, så då får de väl helt enkelt stanna där! Ett högt och ståtligt bo har de byggt åt sig.

Sedan kan man ju hitta lite älglortar på våren och rådjuren har nog ätit upp en och annan lök samt en hel del falläpplen. Rådjuren sprider ju faktiskt fästingar, men än har ingen av dem vi fått på oss varit smittad med Borelia eller TBE. Fast man vet ju aldrig.....vi bör nog alla se till att vaccinera oss! För övrigt gör rådjuren ingen större skada och är vackra djur att se på!

Hararna gillar nyplanterande träd och det nyplanterade krikonträdet var tämligen nedbitet första våren efter planering. Sedan jag satt ett galler runt om på hösten, har det dock fått vara ifred.

Fjärilar har vi haft många den här sommaren och för att rädda nässelfjärilen, gäller det att inte klippa ner alla brännässlor på våren, utan låta dem stå kvar ett bra tag!

Fladdermöss har jag också, men vilken sort, vet jag inte.

Så till ett litet bekymmer: Tornseglarna. De bygger bon under tegelpannorna. Detta kan leda till fuktskador på brädorna under, men jag skulle aldrig välja bort dessa fåglar! Jag älskar deras flygövningar med varje kull - det är fantastiskt att se och det är härligt när de har återvänt på våren.

Däremot har de två bona för hussvalor försvunnit under takåsen och ladusvalorna lyser numera enbart med sin frånvaro. Undrar varför. Kanske har franska fågelfångare fångat dem i sina nät för att lägga upp dem som delikatesser på sina tallrikar?

Massor med hål och lite högar av uppsprätt jord påminner om att det finns ett och annat djur i naturen runt om, så ensam behöver man aldrig känna sig i Södra Råda.....! :-)

Inga kommentarer: