 |
| Hönsen på upptäckarstråt. |
Redan i början av juli blev hönsgården klar - tack vare hjälp av en bekant från Rudskoga. Sedan dröjde det ett tag innan jag tog hit hönsen, eftersom inte själva hönshuset; det lilla tidigare pojkdasset, var klart. Jag satte dock en dag upp hönsnät, lade ett golv, satte upp en pinne och satte dit rutan i dörren och sedan kunde jag ta dit hönsen.
Det har dock blivit ett äventyr att ha dem här. Tuppen har blivit könsmogen men inte hönorna, och svårast har han varit på den vita, som skadats så allvarligt att hon nu inte orkar gå. Hon äter dock ordentligt och kommunicerar med de andra hönsen, så jag hoppas naturligtvis att hon skall bli helt återställd!
Dessutom är det ett vågspel att ha dem gående utanför hönsgården här. Idag på eftermiddagen hörde jag ett fasligt oväsen. När jag tittade ut genom köksfönstret, såg jag en duvhök lyfta från vinbärsbuskarna och den svarta hönan komma farande skrikande. Jag rusade ut och klappade hårt i händerna. Så såg jag höken lyfta från de rosa spireabuskarna vid äppelträdet. Borta var hönan och tuppen (de andra var i hönsgården).
Det dröjde ett tag, men sedan kom den svarta hönan fram och så småningom tuppen. Oskadda - men skrämda! De stannade under vinbärsbuskarna tills det var dags att gå in och hoppa upp på pinnen.
Det gäller att hitta lösningar på det mesta när man har höns, men ute skall de helst inte gå utan uppsikt. Så nu får jag försöka få till stånd en kycklingbur i hönsgården, så att inte tuppen ger sig på den skadade hönan om de alla skall gå instängda där när jag är borta. Puh! Har man givit sig in i leken.....
 |
| En hönsgård har vuxit fram. Dörren, som fanns i vedboden, hjälpte mig
svåger Arne att sätta fast. Även gångjärnen och haspen är
återanvändning. Från Unos Glas köpte jag en bit acrylglas, som jag
skruvade fast. Hönsnätet köpte jag på Träbiten i Gullspång och
träslanorna är sådana som blev över vid tillverkning av lockpanel till
Ingrids och Arnes hus i Rud. Tätat nedtill mot marken är det med stolpar
från det gamla staketet runt huset. Det var lite knepigt, eftersom
marken är så kuperad. |
 |
| Nu är dörren faluröd...Den skär sig markant mot sin omgivning - det flagnande dörrfodret och väggen....men det skall väl målas det också en dag! |
|
|
 |
| De nya invånarna på strövtåg ned mot jordkällaren... |
 |
| .... i havreåkern... |
|
|
 |
...och uppflugna på trädgårdsmöbeln!
|
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar