Lite flitigare än vanligt?

Idag kanske jag får kalla mig själv för Flitiga Lisa. Vet inte, men jag tycker att jag har fått lite mer gjort här ute än jag brukar få i genomsnitt på en ledig dag.

Började morgonen med att åka hit från Värmlands Säby och ta emot sotaren Gunnar Södergren, som skulle provtrycka kakelugnen på övervåningen. Kakelugnsmurare Börje Boström har tidigare fått upp luftflödet till en 4 (max är 6).

Mätning med hjälp av "discorök".


När Gunnar Södergren kommit upp på taket, upptäckte han att jag eldade i köksspisen, vilket inte befordrade exakt rätt skorstensmiljö, när det gällde att kolla hur skorstenen såg ut inuti.


Vi plockade därmed ur vedklabbarna och glöden ur köksspisen...den sparade aluminiumformen från Hygns gård kom därvid väl till pass!

Gunnar Södergren kom fram till att kakelugnen är väl bibehållen och av bra kvalitet, utom när det gäller angöringen mot väggen, vilket innebär att den allra översta delen måste monteras ned och upp igen, för att kakelugnen skall kunna angöras säkert och glappfritt vid väggen. En sotlucka måste också bytas och jag behöver yttre luckor, liksom ett gnistskydd på golvet framför kakelugnen.

Efter det att överdelen murats upp igen, måste kakelugnen vila i två månader innan man kan elda i den. Sotaren måste också inspektera / sota den och kommer då också att göra detsamma med de två kaminerna och köksspisen. Förmodligen kommer jag att be Börje Boström göra detta i april eller maj.



På eftermiddagen stålborstade och målade jag de kvarvarande brädorna bredvid trappan på baksidan. Det var bra väder idag med solsken och jag behöver ta burken med Falu Rödfärg (som jag gjort själv på en byggnadsvårdsdag vid Wia Missionshus för ett par år sedan) till Värmlands Säby innan frosten förstör färgen. Ingrid vaktade så att jag inte ramlade ner från stegen. Man vet aldrig! Arne, heter fotografen.

Jag köpte även tätningslist i Gullspång, som jag satte upp runt dörren till kapprummet.

Lampa i trappen
Det sista jag gjorde var att äntligen sätta upp belysning i trappen till övervåningen. Arne hade tagit med en sticksåg och jag sågade en ny bit list, efter att ha tagit ner den andra, samt sågade ur denna för att få plats med lampsockeln. Detta var lätt som en plätt jämfört med att få upp IKEA-lampan...Det var verkligen krångligt och jag tror jag höll på en timme, men nu är den uppe!

Förhoppningsvis behöver ingen härmed längre famla i mörkret upp- eller nedför trappan, fast det vete sjutton, förstås......Strömbrytarna sitter ju så, att har man stängt av ljuset däruppe, så kan man bara sätta på det där uppe och vice versa...Antingen kräver det stenkoll av alla som begagnar strömbrytarna, eller också får någon ny ledningsdragning göras, så att det inte har någon avgörande betydelse var man stängde av ljuset i trappen (på övervåningen eller på bv) för att kunna sätta på det igen....Ibland blir smarta lösningar inte så smarta som tänkt, är jag rädd. Risken här är att man får springa upp i mörkret och sätta på ljuset i trappen för att springa ner igenon och gå uppför trappan i ljus...

Fast nu finns det i varje fall en lampa - äntligen! När jag såg hur stor hallen plötsligt såg ut, kom jag på att jag nog skall lägga nya trappsteg i trappan och slopa sättstegen ("väggen" i trappan). Då kommer nämligen ljuset från trappen att komma in under denna, där kaminen står och där det nu bara är ett alldeles mörkt hörn!
Trappen blev som ny...:-)

Första frostnatten

....var det i natt. Stjärnklart och kyligt. - 1 visade temperaturmätaren hela vägen från Värmlands Säby och hit igår natt. Jag räddade in paprikaplantorna, varav den ena syns på bilden. Har paprikorna hunnit så här långt, så......

Däremot frös alla tomatplantorna, men jag tror att själva tomaterna klarat sig rätt bra och att det bara var de känsliga bladen som inte tålde frosten. Det visar sig....Annars får det väl bli tomatchutney och tomatmarmelad av de stora, saftiga gulgröna tomaterna!

Pelargonbladen på perlargoniorna i det nordöstra hörnet såg också lite slokande ut, så jag vet inte hur det har gått. Den röda Flitiga Lisan på uthuset som blommat och lyst så fint hela sommaren var helt frusen och slokar nu så mycket att det bara är vidare transport till komposten som återstår.

Dock ger jag tomaterna chans ännu några dagar. Det skall nämligen bli mildare och på SMHI:s hemsida är det en stor sol över Gullspång både tisdag, onsdag och torsdag! Kan också ge chans till lite målning, så här på sommarens allra yttersta sluttamp?

Jans födelsedagsfest

I Småskolans skolsal, som fortfarande inte är ommålad, och som hade stått tom i 39 år när jag köpte huset 1998, höll vi fest för Jan på hans, ja, vad var det nu..? - årsdag. Klicka gärna på bilderna för högre upplösning. Fotograf, som därför inte finns med på bilderna, är Mats Holmstrand. Inte heller Apollo är med på bild.

Att vara ute en stund är inte helt fel, när man just kommit och har suttit i bil så länge och även om man har tofflorna på. Nicolas i kojan.

Nicolas och Mohamad.

Den gamla katedern, som fungerade bra som present- och tårtbord!

Tre rosor i vasen från oss syskon. Mohamad häller upp välkomstdrink, som både bestod av mousserande vin och alkoholfritt vin. Fr v Ingrid, Jan, Samuel, Mohamad och Paolo.

Jan och Ingrid. Hurra, för födelsedagsbarnet!

Mat: Buffé från Hygns gård. Potatisgratängen är ännu kvar i ugnen.

Stina, Samuel och Mohamad.

Skål, Ingrid, Arne och Jan!

Roligt, Stina! Dags att röra på sig efter maten!

..eller rita på svarta tavlan.

Eller rita och måla lite med Mohamad som sällskap.

En annan har varit liten, han också. Födelsedagsbarnet är det lilla ljuslockiga barnet med stort hårburr. Tänk, vad söt! Klicka för att se bättre!

Födelsedagstårtan har Mohamad gjort på Alimenta i Huddinge..White Lady. Mmmm. Tyvärr hade vi glömt tårtbestick, men man tager vad man haver.

Födelsedagsbarnet hugger in på födelsedagstårtan!

Tårtmakaren Mohamad.

Så sjunger vi och spelar en stund, bl a Slipstenswajsa ur häftet med visor på "Ossmål", dvs Orsamål, som jag köpte på slipstensmuséet i Kallmora när jag var på släktforskningsresa i Dalarna i somras, och som Jan nu fick. Den gamla tramporgel från småskolan vid Nya Kyrkan, låter så bra när Jan spelar på den! Fr v Nicolas, Jan och undertecknad.

Hymn till Södra Råda skrev jag den 1 oktober 1998, när jag just tecknat kontraktet på huset. Därför tillägnad Jan, då hans födelsedag ju infaller den 1 oktober! Nu del i svit på fem delar. Fram skymtar också DVD:n om 1941, året då Jan föddes, och som vi tittade på senare på kvällen.

Vi hade det så mysigt och trevligt och nu får jag räkna upp dem / er som tyvärr inte kunde vara med oss, nämligen Inger, David (som var i Boston), Kerstin och Dan (som just denna dag kom tillbaka från Sydafrika), Martin och Lina (som är i Sydamerika), Johanna, Dennis, Alva och Olle. Men vi får hoppas att vi får många fler tillfällen att träffas i framtiden! Hoppas också att ni känner att ni genom detta har kunnat vara med lite grand, iallafall!

Höstligt färgrikt

En fallen björk sprakar av färger - mer än något i omgivningen upprätt stående träd!


Nedanför ligger löven - lika färgsprakande de!

Hösten har invigts med firande av käre bror Jans jämna födelsedag. Det var så roligt att få fira Jans födelsedag här och tack alla för att ni kom, och vi fick vara tillsammans några dagar!

Vi samlades alltså här den 1 - 2 oktober till god mat, eld i kaminer och köksspis, många levande ljus, spel och lite sång på Ossmål (Orsamål) av undertecknad.

Tyvärr är ovanstående kort inte av bästa kvalitet, men fler kommer kanske att läggas in så småningom - Mats har tagit bra kort med sin kamera som Jan har i sin dator nu, förmodar jag, och som jag kanske kan få del av några stycken? Håll utkik om några dagar....!

Långväga besök

Frances Cassidy

Under helgen har min gamla arbetskamrat Frances varit i Södra Råda och hälsat på. Det händer inte varje dag, precis. Frances jobbar i Laos, men var nu i Irland och kunde därför tämligen billigt ta sig till Sverige, där vi först träffades i Växjö på Svensk-Amerikanska Handelskammarens konferens "Greenestcities2011", läs inlägget om besöket i min kommunalrådsblogg här.

Vi hade en mycket trevlig helg. "Ska gamla vänner glömmas bort och ingenting bli kvar?" lyder på svenska texten i Robert Burns "Auld Lang Syne". Nej, det ska de inte! Det var Frances besök ett bevis på!

Vi hade inte träffats på 22 år sedan barnen och jag var i Oslo 1989, där Frances då bodde efter det att vi båda jobbat på Fasta Jordens Fysik på Uppsala Universitet några år, lunchat tillsammans dagligen och hunnit bli goda vänner! Vi hade hur mysigt som helst och jag kan tänka mig att det blir en Irlandsresa för min del, om hon bestämmer sig för att stanna där och inte flyttar tillbaka till Connecticut eller Laos, Kambodja.

Svamp hittade vi mycket också - massor med taggsvamp och även en del kantareller. Taggsvampen är faktiskt trestjärnig och därmed delikat! Vi åt den till hjortskav, råa (frysta) lingon, hemodlad gul morot, lök, persilja och Créme Fraîche. Till det sallad på hemodlad squash, sallad och tomat samt små asterixpotatisar från Värmlands Säby som stannat i växten men var jättegoda!

Frances har hittat svamp.

Kaffepannan redo! Undrar hur många år den hängt där...

Nu rinner vattnet ner igen

...på rätt ställe, alltså. Arne, heter han som fixa't. Tack, bäste svåger!

Regnet, det bara öser ner.....

Idag kom det ett plötsligt störtregn. Störtflod var det i synnerhet alldeles utanför köksfönstret. Något måste m a o vara fel. Störtfloden skall nämligen helst mynna ut nederst i stuprännan. Men icke. Istället flödade vattnet som mest en bra bit från denna och mitt på hängrännan. Från stupröret sipprade istället vattnet bara ut.

Förklaringen måste heta Björk. Björklöv och björkfrön, alltså. Kortsiktigt gäller det att rensa hängrännan och helst ganska snart. Långsiktikt måste björken närmast huset ned, eller åtminstone delar av den. I värsta fall måste båda björkarna tas ner och då får vi börja planera för hängmatta någon annanstans, för problemet lär annars upprepas varje år!


Störtflod, var ordet, sa Bill.

Sommarängen ett minne, blott!

...för nu är hela trädgården slagen med lie - det som inte är klippt med gräsklipparen, alltså. Så här såg det dock ut i juli, sedan jätteblåklockorna i stort sett blommat ut. Klicka på bilden för högre upplösning!

Ett soligt hörn

...har det blivit nedanför trappen. Alldeles perfekt att sitta och jobba eller äta sen middag i. Ingrids solparasoll skyddar mot den värsta eftermiddagssolen - tack för det!! Passar perfekt i det gamla bordet från Ängåsen - 40 år gammalt? Vilstolen, köpt på loppis för 10 kr, är inte dum den heller. Går dessutom att luta bakåt, om man vill.

Även tomaterna och paprikorna trivs utmärkt i detta gassiga hörn, där även kvällssolen håller sig kvar tills solen går ned!

Salladen, morötterna och löken kommer från Värmlands Säby medan tomaten, paprikan, myntan och persiljan kommer härifrån Södra Råda.

Skål!

Mohamad låter sig väl smaka. Han ser lite arg ut på den här bilden, men det är nog bara solen! :-)

Lite enklare att bo uppe

...har det förhoppningsvis blivit i och med det nya förrådet, som nu har blivit en liten innetoa, med den gamla innetoan från Ängåsen.

Bordet hittade jag för sådär fem - tio år sedan i soprummet på Atterbomsgatan i Uppsala. Det var ett träfärgat gammalt sjukhusbord (?), som jag tog in och målade antikvitt, bytte ut plastknoppen på mot en järndito och lade sekunda kakelplattor på toppen av.

Kannan, fatet och tvålkoppen hittade Stina och jag nu i sommar på ett loppis i Rudskoga. 100 kr för alltsammans. Passade perfekt, eller hur? Kroken på väggen fanns i huset och handduken är en av sex som jag fick av Brita Gärdebo när jag gifte mig en gång i tiden. Av lin, av Brita handfållade och med handisydda band.

Det känns faktiskt ganska fräscht och fint nu på den här lilla toan!

En trapp har vuxit fram

...fast inte av sig själv. Jan, heter snickaren. Fin, va!!!

Axplock från sommarens soliga dagar

Mårbackapelargoniorna trivs utmärkt i köksfönstret!

Någon - undertecknad - har fått besök!
Dotter, syster och svåger gonar sig i solen...
och barnen leker vid lekställningen.
Skönt väder för bad och sandlek i Gottbol.

Nicolas sjunger och spelar. Hajarna, förstås!
Käre bror fixar trappa!
Och Mohamad målar insidan, medan jag målar utsidan!
Stina har fixat fina kasperdockor till Samuel, ur Harry Potter. Namnen är inte precis lätta att lära sig, men jag har lovat fixa själva teatern.
Ingrid har tagit hand om hopprepet och tänker på något....

men Jan visar visst Samuel något. Apollo som alltid vid husses sida!
Arne och Ingrid i kaffepaus.
Mormors bulle är visst god och det innersta skall ätas först, förstås!

Mm. Saften var också god och andra bullen på g?
Även Samuel gillar bulle och favoritsaften, som är röda vinbärssaft, från vinbären på tomten.
Vindsloftet funkade bra att bo i!
- Eller heja från.

Hej, då Samuel! Jag saknar dig också och Nicolas och mamma med. Men vi ses snart igen!