Jag insåg direkt jag såg de nykläckta små duntussarna med viss möda klättra omkring på taket och ibland tumla nedför tre pannrader, att de levde ett utsatt liv. I synnerhet som de ibland lyckades ta sig nedför hela taket och sedan på väg upp ramlade igen. Då var jag glad att de var mer än tre pannrader från kanten.
När jag dock kom idag var det tyst vid boet. Varken ungar eller vuxna måsar sågs till. Sedan såg jag en mås sittande på en lyktstolpe. Jag gick fram till sockenmagasinet för att se om de ramlat ned, men hittade bara äggskal från två måsägg.
När en rovfågel närmade sig, jagade dock båda måsarna iväg den med höga skrän och direkta attacker - så som jag såg dem göra både i måndags och tisdags. Men sedan försvann de. Antingen har rovfågeln (kärrhök kan ta ungara till tärnor, bl a) tagit dem eller också har de blivit offer för katten eller något annat rovdjur vid sockenmagasinet... Men söta var de.
Nu är det tyst och stilla på sockenmagasinet och måsparet har flyttat. Istället satt där idag en sädesärla - som den brukar göra! Äggskalen lade jag på verandan, men tror ni inte att en skata var där och tog dem! Den flög iväg när jag kom och ett äggskal låg på gräsmattan, medan det andra var borta..... Livets lag är tuff! Må de små duntussarna vila i frid!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar