Vinbärstjuven

Ja, just det. Tuppen, var det. Tagen på bar gärning och fångad på bild medan brottet pågick! :)

Den liter vinbär jag plockade idag blev nog sommarens sista. Har plockat 6 liter och Stina plockade 2 liter till släktträffen. Hönorna håller gärna till under vinbärsbuskarna och hoppar upp och försöker ta dem som växer, eller vuxit, på de nedersta grenarna. I synnerhet tuppen. Inte underligt att han nu tar chansen när han kan!

Jag förstår honom. Jag har i stort sett repat av lite vinbär från de där buskarna och stoppat i munnen varje gång jag gått förbi dem och hela sommaren. Ja, jag gör det än. Bra och billig c-vitaminkälla som räcker länge!

Men nu är det snart slut på det goda. Den här sista litern var trögplockad. Många övermogna bär fick nämligen rensas bort, och de fanns på varenda klase.

Ikväll regnar det och blåser, om det än inte är så kallt. En klar signal om att hösten är i antågande, är det i varje fall. Löven på gräsmattan utgör för övrigt ett synbart tecken på att hösten redan börjat. En fin och klar höst, med en hel del sol också, får vi hoppas att det blir!

Man ska inte lägga alla ägg i samma korg

...men jag kunde inte låta bli!:-)

Fornfynd

Igår grävde jag upp ett fornfynd i hönsgården. Närmare bestämt var det en ansjovisburk av märket Fyrtornet jag grävde upp!

Läser på nätet att Grebbestads Konservfabrik upphörde 1972 och att 40 arbetare därmed blev arbetslösa.

Läser också att AB Bröderna Ameln på 1960-talet efter en fusion med Fyrtornet bytte namn till Abba-Fyrtornet AB. Där har ni förlagan till ABBA - ja, ABBA var förkortningen redan 1906!

1969 köptes bolaget av Pripps. Sedan gick det alltså utför för Grebbestads konservfabrik.

Så småningom köptes bolaget av Pribo.; ett bolag som enligt min nätkälla fusionerades med Beijerinvest 1975, hamnade i Volvo och Procordia Food för att 1995 hamna i norska Orkla (var det inte de som också hade Carema?). Idag heter företaget Abba Seafood.

På burken står det dock bara Fyrtornet och Grebbestads Konservfabrik. Det torde innebära att burken härstammar till tiden före fusionen med ABBA. Tror det var 1964. Isåfall skulle burken vara omkring 50 år eller äldre.

Om det är så att denna burk härstammar från tiden före fusioneringen med ABBA, får man väl säga att den burit sin ålder med heder! På baksidan står: "Grebbestads Konservfabrik Registrerat varumärke".

De nyare burkarna är mer rosa och på dem står det, som synes, dessutom ABBA:

Första lilla ägget

Den 6 september, på Nicolas 6-årsdag, kläcktes det första lilla turkosa ägget i redet (som jag satte upp för några dagar sedan) i hönshuset i Småskolan i Södra Råda. Det var otroligt sött och en stor dag!

Det var den lilla grå hönan som blev först. Igår kläcktes ett exakt likadant. Idag dock inget.

Faktum är att jag inte kan komma på vad hon är för sort. Hon liknar både Wyandotte och Dvärgkochin, som är en dvärghöna, men hon har en högre kam än både Wyandotte och Dvärgkochin och fjädrar på fötterna, vilket inte Wyandotte har, men mindre mängd fjädrar än Dvärgkochin. Dessutom värper Dvärgkochin bruna ägg.

Kanske har hon bara blivit en liten söt blandrashöna, som värper turkosa ägg?! Turkost / grönt är ett dominant arvsanlag, har jag läst, samt att vilken höna som helst med de arvsanlagen därmed kan börja värpa turkosa / gröna ägg. Arvsanlagen kommer från början från en sydamerikansk höna, Aracuana, men även Isbar värper gröna / turkosa ägg. Hon liknar även Isbar, så därför är det troligt att hon blivit en fin blandrashöna av dessa sorter. Säljaren angav vilka anlag de bar, men jag antecknade det aldrig.

Faktum är att jag inte nänts ta eller äta något av äggen. Jag hade tagit in det första lilla igår och lagt i kylskåpet. Så började den grå hönan bete sig oroligt och alla tre gav sig av mot hönsgården. Därpå blev det på ett fasligt liv på den svarta hönan, som kom rusande och kacklande mot vinbärsbuskarna. Kvar i hönsgården var tuppen och den grå hönan.

Jag antog att det var kläckning på gång igen. Jag gick därmed in i hönsgården och där gick de och tittade in i de tomma redena, varpå jag skyndade mig in till kylskåpet och hämtade det iskalla ägget för att lägga tillbaka det i redet. Hönorna kom mig till mötes när jag gick in i hönsgården och sträckte fram ägget mot hönorna och tuppen.

Därpå placerade jag åter ägget i redet. Den svarta hönan gjorde mig och den vita sällskap bland vinbärsbuskarna, medan den grå och tuppen höll till i hönsgården. Efter ett tag blev det väldigt tyst. Jag gick dit och gluttade försiktigt in mot det innersta redet. Där låg den grå hönan (jag var inte förrän då säker på vilken av hönorna som värpt) och nedanför redet låg tuppen och gluttade ut på mig. Det såg ut som om han låg på ägg han också! Antingen var han dock ett moraliskt stöd eller höll vakt ut mot gården!

Det första lilla ägget!

Och så blev de två....! Här ser de vita ut, men det är p g a dålig färgåtergivning.

Lite för litet för äggkoppen.....!